Emmaboda var fint, otur med vädret vilket förstörde en hel del, för mycket nudlar och för lite polsk vodka, men mycket höjdpunkter ändå. Där var glada människor och händer att hålla i. Festivalförälskade mig lite i någon som gjorde många kvällar och nätter guld värda. Jens Lekman-konserten i hans armar värmde mig för en lång tid framöver. Tråkigt att behöva inse att Stockholm antagligen ligger för långt bort
FESTIVALENS FINASTE: mina flickor såklart, Sara till höger och Emilia till vänster.
FESTIVALENS FULASTE: jag på morgonen, jisses.
FESTIVALENS SKABBIGASTE: baja-majorna med bajs på golvet.
FESTIVALENS RENASTE: pandabruden som alltid såg felfri ut.
FESTIVALENS KÖP: pommes! åh, gott
FESTIVALENS KLÄDER: shorts och strumpbyxor! yuup, så snygg jag var
FESTIVALENS BÄSTA BAND: smk för röjet, blåmärken på fötterna vafan.
FESTIVALENS ODRÄGLIGASTE: Jamaicagrannen, fy fan!
FESTIVALENS JOBBIGASTE: Regnet.
FESTIVALENS SNÄLLASTE: Maria och killen i UNF-tältet.
FESTIVALENS BESVIKELSE: Stämningen stundtals.
FESTIVALENS ÖVERRASKNING: Pirret i magen
FESTIVALENS NYFUNNA VÄN: uppsalalidingö såklart!
FESTIVALENS MÖTE: det runt gasolköket dagligen
FESTIVALENS MAT: jewla nudlar
FESTIVALENS KONFLIKT: grönsaksnudlar eller kycklingnudlar?
FESTIVALENS BEVINGADE ORD: "ELLERHUR?!?!" och "Vansinnigt"
FESTIVALENS ROLIGASTE: "det är ju faktiskt Oskar Bylunds splittans nya stövlar!" och Idas "Jag kan själv" på fyllan, vilket resulterade i den roligaste pinen någonsin.
FESTIVALENS SMÄRTA: Mina fötter efter SMK.
FESTIVALENS PROJEKT: hata regn och pussa en sötnos
FESTIVALENS MEST ANVÄNDA FRAS: "Skoja min doja"
FESTIVALENS STÖLD: niente!
FESTIVALENS SLUTSATS: Jag är värd mer än vad jag trott, gummistövlar är underskattat + större tält nästa gång.