Jag älskar bröllop

“First, a word.

This is a celebration. This is not a sit on your hands, wait for it to be over, wondering what the readings mean wedding. This is a stand up and cheer wedding. This is a clap your hand joyous wedding. This is a day that you are a part of because you are awesome people and this is an awesome couple. and we’re to hoot and holler about that. So please feel free to be as joyful and raucous as you’d like. in fact, it is encouraged.

That being said, a thank you is in order. Thank you for being here. Thank you for the miles you have traveled and for making the choice to come today to celebrate. To support.

To love.

Your presence here is not taken lightly. You were invited to bear witness to this day because you are an integral part of this story. You are family, you are friends. You were there in those first months. You saw the glimmer. The spark in their eyes as they spoke of the other. “this is the one” they said. And over a glass of wine. Or on a cross country phone call. Or an email from a world away. You said “yes. And I couldn’t be happier for you.”

http://jonaspeterson.com/wedding/wedding-nick-surya-basalt-colorado/

Mars

Man är människa. Man gör vad man kan. Vaknar. Älskar mer och mer för varje hjärtslag. Lever på tanken att en dag så kommer man lyckas ge sig själv allt vad man förtjänar. Samtidigt slår det volter inuti. Livet är aldrig så påtagligt som när man står inför en förändring. Allt man önskar vore annorlunda. Allt man önskar aldrig ska bli det.

Jag är rädd att jag kommer att sakna dig. Nästan lika rädd som jag är att jag inte kommer göra det.

Dag 17 - Mitt favoritminne

Att se mammas nyckelknippa och inse att det hänger fyra NA-brickor på den. En för tre månader. En för sex. En för nio. Och så en för tolv.

Dag 16 - Min första kyss

Jag gick i sjuan och hade väldigt bråttom att växa upp. Jag tror att jag försökte ta igen för mellanstadieåren där jag var så sjukt blyg. Alla situationer som involverade möjliga kyssar hade jag flytt från. Sanning eller konsekvens, ryska posten, jag var alltid den som satt bredvid. Så under högstadiets första år gick allting plötsligt fort. Jag färgade håret svart och gjorde alla möjliga försök till uppror. Det gick inte så bra eftersom min mamma tror stenhårt på uppmuntran av alla möjliga konstigheter. I alla fall. Min första kyss fick jag på Mejeriet i Lund, till tonerna av The International Noise Conspiracy live. I kroppen hade jag en blandning av folköl och billigt rödvin. Han var medlem i AFA och på den tiden tyckte jag att det var lite coolt. Han blev kär i mig och några veckor senare bröt han av ett BMW-märke från en bil och gav det till mig. Tydligen skulle det "representera honom". Herregud. Den lilla romansen tog slut där och då kan jag säga.

Dag 14 - Vad hade jag på mig idag

Om man vore dryg skulle man svara: Kläder. Hehe.

Men sådan är inte jag. Istället svarar jag: Snö på skallen, dubbla jackor och sås på kinden. Såsen upptäckte jag en timme efter lunchen när jag speglade mig på Åhlens. Tydligen tyckte inte Benjamin att det varit värt att nämna tidigare. Kul för mig.

Dag 13 - Den här veckan

Den här veckan har handlat om avslut, att försöka ignorera ljudet av illusioner som går i kras och titta framåt istället. Förutom det så har jag fokuserat på det här med jul och snö. Bra vecka.

Dag 12 - I min handväska

Det där med handväska. Jag önskar så mycket att jag var en sådan kvinna vars väskor enbart är gjorda av kvalitetsläder men så är icke fallet. Mina skor däremot. I alla fall. Idag bar jag runt på en Änglamark tygkasse. I den hittar jag: plånbok, grå fingervantar, ett paket marlboro light, rosa tändare, otaliga lösa kvitton (jag har tydligen köpt lösgodis, drickyoghurt och en en bag in box), årets alumakalender, ett quiz jag fick på systemet för att jag visade leg, försvarets hudsalva samt Yarden av Kristian Lundberg. Läs den förresten. Så himla fin.

Dag 11 - Mina syskon

Min lillasyster har börjat bli stor. Hon är sjutton år nu. Det känns helt orimligt. Hon som alltid skulle vara liten och rågblond, med lockar som är helt omöjliga att reda ut. Jag tog hand om henne så bra när hon var mindre. Läste sagor och lekte och borstade hennes hår. Jag var inte lika bra på att finnas där sen. Det tar jag igen nu. När jag ser henne tänker jag ofta på hur rolig hon var när hon var liten. Hon var rädd för ballonger, kallade dammsugaren för stamstuvare och fick för sig att om hon satte sig på en hög med ägg så skulle hon så småningom få ett gäng kycklingar att ta hand om. Resultatet? Krossade ägg i hela mammas säng. Jag är så enormt stolt över henne och den människan hon blivit. Att vi kom ut på andra sidan hela. De bästa stunderna i mitt liv är när jag får se henne glad, när hon skrattar med hela munnen. Älskade, älskade syster. För dig gör jag allt.

En årstid har gått

och jag blir sakta galen.

God jul önskar Anja och Linn

Dag 10 - Det här hade jag på mig idag

Smutsigt hår, stickad herrtröja och ett sjukt stressat ansiktsuttryck.