Tre tjejer, två bänkrader bakom mig. Dom har fnissat konstant sen klockan tre. Vill inte vara sån men fy fan vad huvuden hade kunnat rulla nu.
posted by Linn at 15:34
torsdag, mars 02, 2006
Yesterday never seemed so far away
- Så det där med insikt, något man anat blir helt pl...
- www.gatukonst.se
- Nivån på nedanstående inlägget! Går ju inte att ta...
- Slow change of the fall
- Det där med att jobba...
- Fan vad jag stör mig på folk som blir stolta när S...
- Reklamdöden
- Månadens händelse
- Vill dö
- Kniven i hjärtat
5 Comments:
anar en viss sarkasm i den där kommentaren med tanke på att jag tidigare propagerat på ett vänskapslöst liv ( då alla människor är samvetslösa luder osv osv ). jag hade varit sarkastisk om jag var du iallafall.
hur som helst, JA vänskap är det sweetest thing. eftersom världen är svart eller vit för mig tänker jag hädanefter aldrig hänge mig åt kärleken igen (eftersom det inte längre behövs). tänker även hindra mina vänner från att skaffa pojkvänner för att slippa bli ensam. ingenting kan slå fel nu. är dock rädd för att bli en i en såndär trio som alla avskyr för att de inte kan sluta prata om sig själva och om varandra. jag vet att jag hatar sådana människor iallafall.
Vem ska öla med vem?
Jag ska kolla upp så att inget annat är inplanerat, jag känner på mig att någon fyller år och ska ha något. Men det är kanske nästa lördag. Det ska nog gå an.
Fan, Linn. Jag är en text-junkie, numera helt fast i ditt våld. Jag tycker ditt uttryck och ditt otvungna men egna sätt att använda Det Svenska Språket är fullständigt magiskt.
Jag är webdesigner, och arbetar alltså därmed med att vara "kreativ". Jag spelar även musik, och sysslar med mycket annat kreativt, men jag blir fan knäckt när jag läser din blogg. På ett bra sätt. Jag vill kunna skriva noveller, böcker, artiklar, krönikor!
Hursomhelst så kommer du att bli nåt stort, om du själv vill.
That's my 2 cents... jag kommer att fortsätta läsa din blogg, även om jag blir knäckt.
anonymous: tack som fan.
Skicka en kommentar
<< Home