Språket från helvetet

For all I care tycker jag att vi bombar hela skitlandet och eliminerar alla spår av tyska språket i ett svep. Det om något vore den slutgiltiga jävla lösningen på alla mina problem. Försöker sammanfatta en tysk störig skitroman men eftersom språket är så äckligt fult så går det inte att (läs: jag kan inte) bilda några meningar. Jag hatar tyska, alltså nivån på hatet. DEN JÄVLA NIVÅN. Om Dante hade skrivit sin helvetesbok i nutid hade där varit en särskild plats för alla tysklärare och fett stort bokbål med alla "ungdomsromaner" som någonsin tryckts på tyska. "Ungdomsromaner" är för övrigt det vidrigaste fenomen som någonsin skapats, bara en ursäkt för dåliga författare att på cirka 200 sidor få pressa ur sig så mycket skit dom bara kan om "kärlek, vänskap och unga människor i dagens samhälle", samma jävla snack hela tiden. Kom med något nytt nån gång, det är inte som att jag är så himla nyskapande heller men jag försöker heller inte skriva innovativa böcker som ska revolutionera den nuvarande tonårsgenerationen. Dålig litteratur gör mig så jävla arg, det enda som gör mig argare är tyska, så dålig litteratur på tyska är fan jämförbart med död, allmänt lidande och bulgurvete.

En annan sak som gör mig arg är spenatgratäng. Fick spenatgratäng här hemma igår. 99% var spenat, ovanpå låg ett litet mesigt täcke svamp, svamp är jävligt gott, men när jag ätit upp svampen var det bara spenat kvar. Asså fatta, bara spenat. Jag pallar inte så mycket spenat, jag bah detta händer inte. Men det gjorde det. Det var for real.