Morgon

Vi var i ännu värre skick när jag gick än när jag kom,
dina välbekanta vader i föräskelsesmittade lakan...

Men i facit så var hela jag ändå bara halva du.

Vände skulderblad efter skulderblad i mitt sökande efter ditt Du.
Du hade en rygg jag kunde läsa som en bok.

Bläddrar tillbaka i arkiven, tänker;
Minns dina födelsemärken och mina innerlårsärr, magiska mönster bakom minneslås,
det var som om något tändes i din blick när du lämnade mig,
som tomtebloss i samma tempo som ett fyrverkeri,
kanske var det frihet du kände.

Står gömda i snön och fryser bort förvirringen, låter rytmen bilda ekon.
Du blir varje sekund i mina timmar och fingertopparna möter iskalla andetag,

Sambatakt i vardagen, en minnesfilm bakom mascarasvarta draperier,
som om du byggt bo under mina ögonlock, en fastetsad bild av vårt laalalalalaa.