söndag, september 11, 2005

Varning: Självömkan

Följande inlägg läses på egen risk.



Så. Ingen kan säga att jag inte varnade er. Det är så jävla synd om mig. Vi börjar med de smått världsliga tingen: Tusen läxor jag borde ta tag i men inte orkar/anser mig stå över, vansinnig smärta i ryggen som vägrar gå över trots egenhändigt ihopknåpad självmedicinering, jag har ont i magen och mår illa samtidigt som middagen inte var särskilt god.
Nu över till det tunga artilleriet: Det var längesedan jag kände mig såhär ensam.