lördag, december 04, 2010

Dag 1 - Om mig

Oj. Det känns jobbigt att börja med den svåraste biten. Det där med att beskriva sig själv. Jag som ju gillar att hålla låda i vanliga fall. Vi kan börja där tror jag. Jag är en människa som älskar att höras och synas. Jag tycker om när andra skrattar åt mina skämt. Allra roligast tycker jag det är att skoja med ord. Jag vill vara finurlig och klurig och går liksom igång lite för mycket på det där, det brukar Anja säga i alla fall. Ibland känner jag inte alls för att synas och då brukar jag låsa in mig en helg och läsa böcker och inte svara i telefon. Det brukar mina vänner tycka är halvkul. Det är nog ganska typiskt för hela mig. Ytterligheter. Jag kör på tills jag inte orkar mer och då kraschar jag ihop totalt ett par dagar. Sedan gasar jag på lika fort igen. Det där stämmer in på humöret också. Jag är antingen jätteglad och tycker världen är fin eller så ligger jag hemma och gråter för att jag träffat en hemlös utanför ICA och inte haft några kontanter att ge.

Jag är bra på en del men dålig på ganska mycket. Till exempel på att sätta ner foten och ställa krav. Jag blir liksom i princip aldrig arg. Jag skriker inte när jag bråkar. Jag hatar när människor skriker. Det är en av få saker som gör mig rasande. Jag tycker man ska prata om saker och lösa det lugnt. Har aldrig trott på gap och tjafs. Allt handlar i slutändan bara om att vilja förstå varandra. Varför man gör som man gör. Om man vill förstå behöver man inte skrika och bråka.
Vad mer?
Jag är inte rädd för att dö men skräckslagen för att bli gammal. Jag hatar färsk tomat. Och karuseller. Jag älskar apelsinjuice och Grey's Anatomy. Oavsett hur många par strumpbyxor jag köper så har jag aldrig några som är hela. Jag önskar så mycket att jag kunde vara som de där tjejerna vars hår alltid ser nykammat ut. Dom som aldrig spiller och alltid har rena kläder. Dom som var skollucia och kan sjunga och bara ser så nystrukna ut jämt. Jag är liksom alltid lite skev. Ludd från halsduken i ögat, kaffe på tröjan, mascarasmulor under ögonen. Även när jag faktiskt är nystruken ser jag kantstött ut. Jag bara är sån. Känns trist ibland.
Oavsett. Jag går en utbildning som jag älskar. Jag har fått min drömpraktik. För första gången på länge händer det väldigt mycket positivt i mitt liv. Vinden har vänt som Petter skulle sagt.

1 Comments:

Anonymous nicole said...

Jag älskar dig så himla mycket.

2010-12-09 13:37  

Skicka en kommentar

<< Home