November

Som sånger som sjungits så många gånger förr upprepar sig historien och jag försöker börja skriva igen. Försöker forma om vad som redan verkar förutbestämt. Fem månader har passerat och fast att tiden gått fort känns studentmössans sammetsyta avlägsnare än den gjorde första gången jag satte foten innanför skolväggarna. Jag börjar bli äldre och den tryckande känslan av att jag borde vara på väg någonstans ger mig panik. Jag börjar bli äldre och det känns som om jag sitter fast. Utanför fönstret ter sig Malmös gator som vallgravar och jag måste slå mig fri. Jag börjar bli äldre, rastlösare och så oändligt trött på mig själv. Samma känsla i samma månad fast inte i samma år, det är något med luften omkring mig som bestämt sig för att riva upp trehundrasextiofem-dagar gamla sår.