Tänker hela tiden att ingenting händer, att allting står still, sen frågar jag mig vilken dag det är och upptäcker att det gått nästan en vecka sedan jag stod still sist. Tänker att tempot faller bort medan jag klättrar våning efter våning med händerna mot taken, vill ta mig genom väggar vill nå längre framåt uppåt bortåt för att sen kanske kunna hitta hem igen.